I serien Novemberhistoria har vi nu nått fram till den 11/11 kl 11.00

The most notable armistice, and the one which is still meant when people say simply ”The Armistice”, is the armistice at the end of World War I, on November 11, 1918 at the ”eleventh hour of the eleventh day of the eleventh month.” Armistice Day is still celebrated in some places on the anniversary of that armistice; alternatively November 11, or a Sunday near to it, may still be observed as a Remembrance Day.

Första gången vi ifrån vår fredliga avkrok fick en personlig inblick i hur minnet av världskrigen fortfarande är en realitetför resten av Europa var under ett besök i Paris november 1972.

Plötsligt där vi intet ont anande stod på Champs Elysée spärrades gatan av, och det förbereddes och genomfördes en martialisk parad med Nationalgarde och kyrassiärer.

Att något var på gång förstod vi genom den fullkomligt osannolika storleken på den Trikolor som stod i mellersta valvbågen på Triumfbågen.
Klicka gärna för förstoring

Kontrasten mot när vi 2000 råkade bevittna samma ”händelse” i London var stor.
Där heter det Remembrance Day och i paraden vid the Cenotaph på Whitehall ingår veteraner från ALLA Storbritanniens krig under 1900-talet, det senaste då var Falklandskriget. Det är ett stort inslag av ”civil” personal som sjukvårdsenheter, lottor mm.
Symbolen för denna dag är ”Poppyn”

Klockorna i Westminster Abbey ringer i en timme och de sörjande ställer små träkors med vallmo och namn i fyrkanter ordnade efter förband. Jag lade märke till att t.ex döttrar och söner till längesedan stupade, som tillrest, träffade andra anhöriga och kunde utbyta minnen.

Själv träffade vi ett gäng kanadensare som åkt över för att fira!? minnet av sitt deltagande i Koreakriget.