Kategoriarkiv: Torpet

Till flydda tider …

Publicerat av
1

Nu när jag är ensam kvar blir det för mycket med två fastigheter. Det är dags att ta farväl till vårt släkttorp. Desto kärare är alla foton som förevigat alla lyckliga stunder där.
den gamle menade att han dött redan på 80-talet om vi inte haft denna oas att dra oss tillbaka på när vi i 50-60-årsåldern var som mest i selen!Under fyrtiotalet tillbringade jag och min syster Mona större delen av våra somrar där. Det har varit en bra livserfarenhet att lära sig leva utan elektricitet och rinnande vatten….

Jag gissar att bilden ovan är från 1947. Jag är ju storasyster och till vänster på bilden. Vi deltog glatt i höskörden. På granngården hade husbonden dött, så den sköttes av de tre sönerna 20, 16 och 10 år gamla. Ett år minns jag att en släkting kom över från USA för att hjälpa dem. Då var det exotiskt att jag kunde prata litet engelska….

Sommarprat

Publicerat av
Svara

När årets Sommarprogram inleddes igår, satt vi högtidligt i stora rummet med bästa högtalarna på och lyssnade andäktigt:
Tillsammans med Carl (Linneus) och Harry (Martinsson) är Ingvar Kamprad sprungen ur samma karga gränsbygdsmo som min mormorssläkt. De har lyckats att omvandla bistra överlevnadsstrategier till livsverk som vunnit världsrykte.
Vi hade förberett oss på att höra intressanta minnen och litet Emil i Lönneberga– åsikter. Detta beskärdes oss men

DESSUTOM:
Vilket musikurval!

Alla våra gamla klassiker med 2xPovel Ramel, Satchmo, EllaF, Edith Piaf och
Isle of Capri med SOS!
slutligen
I Folkviseton
Text N Ferlin,
Musik A Lange

Kärleken kommer, kärleken går
ingen kan tyda dess lagar
Men dig vill jag följa i vinter och vår
och alla min levnads dagar

Mitt hjärta är ditt, ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter
Min lycka är din, din lycka är min
Och gråten är min när du gråter

Kärleken är så förunderligt stark
kuvas av intet på jorden
Rosor slår ut ur den hårdaste mark
som sol över mörka gärden

Mitt hjärta är ditt, ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter
Min lycka är din, din lycka är min
Och gråten är min när du gråter

Grannar

Publicerat av
1
Midsommarfirande i Skogslund 1992 eller 1993!

På bilden moster Ebba och våra tidigare grannar Edith och Verner på Ängatorpet. Här har de sålt sitt hemman och flyttat till Osby – de var bördiga från Wanås.
Åren 1980-92 var de ett ovärderligt stöd för oss vid vistelserna på torpet. Det var ju långt före mobiltelefoner och andra faciliteter. Var det problem med el, eld, telefon, vatten, snö, lie eller motorsåg – alltid ställde Verner upp.
Han lärde den gamle allt om hanterandet av motorsågen. Ibland när den gamle på lördagen startat motorsågen kom Verner farandes upprörd på cykel – han hörde på kilometersavstånd att det var något fel på ljudet – det behövdes justeringar!

Som avskedspresent fick vi denna vedstapel :

Barnet framför är nu mer än 20 år – de 30 björkar som utgjorde råmaterialet måste ha avverkats för just 20 år sedan, eftersom förberedelserna med torkning och läggning tog några år.
Efter 2 år i stapel måste veden in under tak – det blev 99 fullastade skottkärror. Vedboden blev så full att huggkubben inte fick plats!
Igår fick vi hjälp av vår Vikengranne att forsla hem en tredjedel av det som finns kvar!

Fortfarande prima virke!

TRÖST

Publicerat av
Svara
Johannes * 16/4 1861 och Augusta Nilsson* 18/9 1959

Vi inte bara räfsar och lyssnar på vårlåtar när vi är på torpet. Jag fortsätter att gå igenom innehållet i de gamla chiffonjeerna.
Senaste fyndet är en liten bok med svarta pärmar, där det på framsidan står i guldrelief

TRÖST.
På insidan finner man detta.
Det är uppenbarligen en liten uppbyggnadsskrift,sammanställd av
Paul Nilsson, kyrkoherde och E.O. Kungl. hovpredikant,
skickad till min mormors far i samband med begravningen av hans hustru Augusta
 den 15/2 1931. Längst bak finns denna notering:

I dagboken för 1931 har han noterat:
Augusta Nilsson dör 1 februari kl 2 e.m. i en ålder av 71 år 4 mån 13 dagar.
En sorgens – saknadens dag för mig ” J.N.S.”

Vårbesök

Publicerat av
Svara

I helgen har vi varit och tittat till Torpet. Hasseln blommade för fullt, gulsparvarna räknade till sju, spillkråkan tjoade och inte bara kanadagässen skrek utan vi kunde konstatera att också tranorna kommit!
MEN

Det var klent med vegetationen.
I rabatterna hittade vi bara några förskrämda krokus.
Kanske de går att se om man klickar på bilden!(?)
Så vi kunde i lugn och ro förbereda ett påskbesök.

Winterreise

Publicerat av
Svara

Vi passade på, mellan snöstormarna, att göra en inspektionstur till torpet.
I Nordvästskåne har vi bara en liten rimfrostskorpa, även om nattemperaturerna är nere på -6°.
I höjd med Eket fanns det ett sammanhängande snötäcke.
Vid vårt sedvanliga besök hos Morgan märkte vi att det är sportlovsinledning – godissugna resenärer strömmade till. Ingen egentlig ökning av snötäcket dock.
Väl framme vid torpet noterade vi 10 cm snötäcke. Kylan gör ju att om det hade varit ”the old days” vi visst hade kunnat skejta på skaren….

Men visst var det bättre förr…

Mellan 1977 fram till slutet av 80-talet kunde vi lugnt räkna med en riktig skidsemester vecka 8.

Kontrollbesök

Publicerat av
1

Mellan frostknäpparna och snökaosen passade vi på att inspektera torpet.
Och där var sig likt…
Men ändå inte?
Den ensamma fura som sedan Gudrun 8-9 januari 2005 stått i ensamt majestät har ju knäckts!

2005-10-02
2009-01-10
Vi passade på att ta hem litet fin björkved. Den är av föreGudrunkvalitet!

Kloka gumman

Publicerat av
Svara

Jag har tidigare berättat om min mormor Annas liv och leverne på torpet från 1935 fram till hennes död 91 1/2 -årig 1978.
Här är en bild från julen 1955, hon är där 4 år yngre än jag idag. Den unge mannen i bakgrunden är = den gamle!Lådan mellan de två är INTE en vinbox utan en batteridriven RADIO – torpet hade ännu inte elektricitet.
Nu när jag går igenom hennes skåp och lådor hittar jag åtskilliga anteckningar som vittnar om hennes intresse för hygien och läkekonst.

Denna bild är ju publicerad tidigare men tål att visas igen!
Ger visst perspektiv till finanskrisen….
Man använde ofta almanackor för viktiga anteckningar….


Hon anlitades ofta av bygdens folk….