Kategoriarkiv: Souvenir

Här får intet förfaras…

Publicerat av
2

Här får intet förfaras gällde när jag och den gamle växte upp under krigsåren med ransoneringar och med trettiotalet och dess kristid i färskt minne.
Därför har det varit naturligt att ta tillvara, det som våra kära avlidna i sin tur tagit till vara…

Men nu börjar vi ju inse att vi får starta i god tid om våra barn inte skall gå på knäna när vi en gång måste lämna detta , om inte jordelivet, så i varje fall detta rymliga hus.
Efter städning i kökslådorna har jag därför börjat konsumera dessa mellanlägg, som tagits tillvara från något av mostrarnas sterbhus. De bör vara åtminstone 50 år men är förträffliga till massäckssmörgåsar även 2008!


Plastlådan är en present från en svärdotter för en femtan år sedan
Gaffeln från 50-talet. Det enda som är modernt är basilikan!

Gamla vänner vi e

Publicerat av
1

För en vecka sedan hade vi nöjet att luncha tillsammans med våra reskamrater till Grekland 1983 och Egypten 1988
Första gången vi satt till bords tillsammans var strax utanför Aten, första gången jag åt grekisk sallad – numera en favorit.
Mest talade vi om vårt besök i Egypten – näst barn och barnbarn, förstås.
Dagen till ära hade jag tagit fram min antika skärva:
som jag plockade i öknen på väg till oasen Al Fayyum. På bilden nedan ses den svenska reseguiden i vitt och den egyptiska busschaufören.
Det fanns gott om skärvor – troligen från den grekiska perioden kring Kristi födelse.
Det var strängt förbjudet att ta med sig några som helst fornföremål – men jag hoppas det är preskriberat nu!?
Vi vandrade kring litet i staden, tittade på den gamla bevattningasanläggningen i samband med Bahr-Yussefkanalen,
shoppade (jag har fortfarande kvar 2 särkar som jag använder som elegant morgondress),
och vilade sedan ut vid den naturliga sjön Moeris.

Souvenir

Publicerat av
Svara

När vi 1988 var på hemväg från en bilresa till Ungern passerade vi, på väg från Haydns Eisenstadt mot Bruck an der Mur,
Semmering Kurort
Vi avstod från en avstickare till Trattenbach
Ludwig Wittgenstein war von 1920 bis 1922 Volksschullehrer in Trattenbach. Die neu eingerichtete Wittgenstein-Dokumentation befindet sich in dem Haus, in dem Wittgenstein zuerst gewohnt hat, dem sogenannten ”Schachnerstüberl”

Vi hittade ett litet kafé där tiden stått stilla. Nu i början på september var det bara gamla damer med minnen från mellankrigstiden som frekventerade stället.
Vi övertalades att dricka en lyxvariant av kaffe som också innebar att vi fick behålla koppen den serverades i!

Den användes numera enbart i samband med födelse-och bröllopsdagar – klarar ju med sin förgyllda kant inte diskmaskinen!