Livläkarens besök

Den här boken har legat, halvläst, på mitt nattduksbord, nästan sedan den utgavs 1999. När jag nu greppar den på nytt fann jag för gott att starta från sidan 1.

OCH

Jag märker att, när jag då läste den första halvan, har det varit med dålig kvalitet. Av        PO Enquists  noggranna, detaljrika text har jag uppfattat föga första gången…

Huvudrollsinnehavarna är den danske kungen Christian den sjunde, hans hustru  Caroline Matilde , yngsta syster till Englands kung Georg den tredje, och deras livmedicus Johan Friedrich Struensee.

Boken inleds med ett citat från Immanuel Kant(1783):                                        ”Upplysning är människans seger över hennes självförvållade omyndighet. Omyndighet är avsaknaden av förmåga att använda sitt eget förstånd utan någon annans ledning. Självförvållad är denna omyndighet,när orsaken inte  är brist på  förstånd, men brist på mod att använda förståndet. Till upplysning kräves intet annat än frihet, den frihet som innebär att i varje avseende göra offentligt bruk av sitt förnuft. Ty det är varje människas kall att tänka själv”

HEGEL

I morse när jag ”för tidigt” satte mig och frukosterade framför TVn, hade de inte riktigt startat frukostprogrammet, utan jag fick in ett avsnitt av serien

                       De stora filosoferna , dagens avsnitt var

Hegel

1770-1831

Hegel porträttGeorg Wilhelm Friedrich Hegel var elev hos den berömda filosofen Friedrich von Schelling, detta trots att han var den äldre av de två. Hegel följe Schellings filosofiska läror till en början, men blev sedan självständig.

Hegel var en så kallad ”systembyggare” vars filosofi omslöt mer eller mindre alla områden av mänskligt vetande och ställde upp teorier som skulle förklara både naturens och samhällets väsen.

Jag har ju följt denna serie när den gavs för några år sedan;

Välbehövlig repris!

Skuld och makt

… en kapitalistisk historia

Medici, Rothschild, Rockefeller, Wallenberg;

”Åke Ortmark berättar i ”Skuld och makt” om en handfull måttlöst rika och gränslöst ambitiösa människor. De har alla försökt behärska världen – eller en så stor del som möjligt – drivna av maktbegär i förening med ansvarskänsla. Boken tecknar det kapitalistiska systemets historia från 1300-talet mitt till vår tid. Fyra stora kapitalistiska familjer står i blickpunkten och framför allt fem personer.”

Boken är helt klart inspirerad av den  då  (1981) heta politiska frågan om LÖNTAFARFONDERFör oss som sedan 1928 varit utsatta för en socialistiskt styrd ekonomi är det en

kolossalt intressant genomgång!

 

Säsongsavslutning

SOM

sedvanligt

kom vi i god tid för att tillgodogöra oss  introduktionen

OCH

väl var det, för det var  ett digert program , Med hela den tidigare säsongen i sammanfattning kring

De 7 dödssynderna

Ur programmme t:  ”Det har nu blivit dags att avsluta abonnemangsåret 2017-18 och Helsingborgs Symfoniorkesters tema ” De sju dödssynderna”. Först får vi  nu för första gången  höra verket i sin helhet,: Vortex Peccatorum – The Seven Deadly Sins In The Time Of Alternative Facts,, Årets hustonsättare, österrikiskan Julia Purgina (F 1980) har ju, som den flitige konserthusbesökaren säkert varseblivit, i sju korta satser applicerat katolicismens dödssynder på en rad samtida samhällsfenomen och därmed format en personlig kommentar till vad hon betraktar som en rad allvarliga problem i vår tid.

En manskvartett sjöng mellan Farrencs symfonisatser,

Stenhammar, Sibelius och Rangström

Farrenc tackar för applåderna

 

Tredje gången gillt

Jag har haft en del förberedelser för mitt påskfrämmande

På kvällarna var jag trött, orkade inte med att starta på någon ny bok så det blev

OMLÄSANDE

Nu har jag läst Den sjunde dagen för tredje gången

OCH

När det gäller böcker med kvalitet

som handlar om VADAN och VARTHÄN:

”… en sympatisk tänkebok…Jag tror rentav  att den här boken kan vara till hjälp för var och en som grubblat över existenser och religioners relevans” SVD

så blir upplevelsen  djupare och djupare för vare gång!

Ljuset vi inte ser

är nu utläst

600 sidor New York Times:” Skrämmande vacker”

Det är en bok som följer en grupp människor under  andra världskriget, dels i Bretagnes Saint-Malo, framför allt en blind flicka Marie -Laure, dels  ett med henne jämnårigt tyskt överbegåvat , autisktiskt barnhemsbarn Werner Pfennig. Han hittar en söndrig radioapparat som han sätter samman till funktionsduglighet, och kan så få kontakt via kortvåg. Han har haft en ursprungligen fransktalande barnsköterska på barnhemmet och förstår därför även franska.

Första kapitlet ”Noll” är angivet tilll att skildra 7 augusti 1944, ”ETT” 1934. Näst sista, Kap 11, skildrar händelser 1945. Det berättas ”bara” personliga upplevelser av kriget ,framför allt  ur Marie Laures och Werners perpektiv. De olika episoderna berättas huller om buller utan kronologi…

Och det blev, för att citera The Guardian:

MAGNIFICENT

Foucaults pendel

Jag har ju sedan 2 år i flera omgångar strävat med denna bok!

NU
är den faktiskt utläst!

Det har inte varit lätt att läsa den här boken Jag är inte den ende!

(Här följer recensioner jag hittat på nätet)

EX: Under sommaren ägnade jag någon vecka   (Jag tog två år!) åt att läsa Umberto Ecos ”Foucaults pendel”, och den lämnade mig med fler frågor än jag hade när jag började läsa. Är Eco verkligen allvarlig med den här boken? Den är inget skämt?
För det första måste man i princip behärska tre-fyra språk för att förstå boken. Här och där dyker meningar på franska och latin upp, och ibland inleds kapitlet med ett citat på franska, som lämnas oöversatt. Att behärska dessa språk är alltså ett måste, och om jag inte missminner mig så förekommer det något annat språk också, oöversatt.
Utöver det rent språkliga så pendlar (no pun intended) historien mellan att vara en episk historia om tempelriddare och stora hemligheter, en italiensk släktberättelse, samt en nutida ockult thriller. Allt känns märkbart hafsigt och osammanhängande, och de långa, långa passagerna från Belbos ordbehandlare Abulafia känns mer som hinder än bitar i ett pussel.

EX 2 Det var länge sen jag läste den men jag minns att jag hade en liknande upplevelse som du. Boken kräver extrem koncentration och dessutom tillgång till ett gäng bra lexikon för att bli begriplig. Jag tror att problemet ligger i att Eco försänkte sig så djupt i esoterika att boken i sig blev esoterisk.
Eco har berättat i intervjuer att han samlade på sig ett bibliotek i världsklass av ockult material när han skrev boken. Detta tycks ha lett till att man som läsare skulle ha haft tillgång till samma bibliotek för att reda ut alla obskyra referenser. I slutändan blev verket nån sorts initiation. Läs den som ett pussel i Rosencreutz anda. En lekfull meditation över Europas ockulta historia.

För att få någon insikt i vad ECO syftar till med sin roman bör man sätta sig in i vad en Foucalts pendel är!

OCH

Rosencreuzare

Kända Rosencreuzare:

Jag ha tagit tillfället i akt att verkligen sätta mig in i den europeiska ockultismens utveckling från 1500-talet och framåt

OCH  ÄR

Still confused but on a higher level

Ny idol!

Gudskelov!

Nu när det vi befarat när det gäller Trump har besannats

känns det betryggande att Angela fått ungdomlig support!

Macron föddes i den franska staden Amiens. Han växte upp i en läkarfamilj där han tidigt visade intresse för böcker och av flera lärare beskrevs som en brådmogen pojke. Efter gymnasiet ägnade han tre års förberedande studier i konstfakultetenLycée Henri-IV, för att vid 21 års ålder börja studera vid Sciences Po. Under det sista året studerade han vid Université Paris Nanterre, och tog ut en masterexamen med en avhandling på Machiavelli och Hegel. Samtidigt var han assistent åt den franske filosofen Paul Ricœur, för boken La mémoire, l’histoire, l’oubli, som publicerades år 2000. Han gjorde sig känd för sin retoriska skicklighet, bedyrad av bland annat historikerprofessorn François Dosse. Efter studierna vid Sciences Po fortsatte han sina studier vid den elitskolan (grandes écoles) École nationale d’administration.

SÅLEDES

Trumps verkliga motsats! med målsättningen:

Läsvärt

En av fröjderna med min prenumeration på SvD är den dagliga

UNDERSTRECKAREN

Ex:

Kant är filosofins Beethoven.

Med samma triumfatoriska djärvhet tar han sig an sina problem, problem som han till stor del upptäckt och formulerat på egen hand. Lägg därtill hans förkärlek för grandios och minutiöst utarbetad arkitektur: Kants system är filosofisk byggnadskonst när den är som mest anslående. På ett djupare plan består likheten i det enorma språng som filosofin tar med Kants insats (liksom musiken med Beethovens): ett språng från 1600- och 1700-talens naturfilosofier (som med ens ter sig besynnerligt föråldrade) in i ett avsevärt mer nutida filosofiskt universum….”

Klicka på bildkommentaren för att läsa färdigt!