finns beskrivet i de s.k. apokryfa skrifterna =

Första och Andra  Mackabeerböckerna.

÷

Det var inget vi fick ta del av i Folkskolan. Det var ju framför allt Nya Testamentet, kompletterat med de Fem Moseböckerna och Psaltaren, Predikaren och Höga visan.

I min moderna  bibel, bibelkommissionens översättning, står i inledning till Första Mackabeerboken:

Från Alexander den store till Antiochos Epifanes.

1:1 Sedan Alexander av Makedonien, Filips som, hade dragit ut från kitteernas land och besegrat Dareios, persernas och medernas kung, övertog han dennes kungadöme; redan förut var han kung av Grekland.

—

1:10 Från deras stam utgick ett genomfördärvat skott: Antiochus Epifanes, kung Antiochos som varit gisslan i Rom. han blev kung år 137 *, räknat från det grekiska väldets början.

således mera likt en historiebok än en helig skrift!

 Judas Mackabaios uppträder i Kapitel 3 och presenteras så här:

Mattathias son Judas,med tillnamnet Mackabaios, framträdde nu i sin fars ställe. Han fick stöd av alla sina bröder och alla sin fars anhängare, och med glatt mod fortsatte de Israels krig. 

÷

Som synes finns  även årtal angivna år, 137 är här =175 f.Kr

 175 f.Kr. blev Antiochos IV Epifanes kung över seleukidiska riket och påbörjade en assimilationskampanj mot judarna. I syfte att sammanbinda riket med de grekiska elementen i imperiet, försökte han utplåna den judiska tron och hellenisera judarna. 

 En präst från Modein vid namn Mattathias gjorde uppror och vid hans död 167 f.Kr. tog hans söner Judas, Simon Thassi, Elasar Avaran, Johannes Gaddi och Jonathan Apfus över kampen; som befälhavare över militären utsåg Mattathias Judas, som rekryterade soldater till upproret. De var dock så få att de inte kunde starta krig, utan bedrev till en början ett gerillakrig. Efter en stor framgång vid ett större slag i Nahal el-Haramiah ökade tillströmningen till den judiska armén.

164 f.Kr. kunde Judas Mackabaios återta templet i Jerusalem. I den judiska traditionen berättas det att vid invigningen hade de endast olja för att hålla ljuset tänt i ett dygn, men oljan räckte mirakulöst i åtta dagar.

Till minne av detta firar judarna Hanukkah.