Dagen inleddes med flera timmars intensivt trädgårdsarbete.
SEDAN
släntrade jag ner till ”bortre bryggan” för att först få en liten
avslappnande strandpromenad…
Det var bara det…
… att bryggan var nedmonterad inför höstens stormar.
MEN
Jag fick min lilla strandpromenad ändå
”Stora” bryggan är ju byggd för att kunna stå emot,
höststormarna i.e.
Badet var precis så ljuvligt som det såg ut!
PS Minst 17°DS
När vi under februarilovet var i Köpenhamn
shoppade mina medarbetare en hel del
Bl. a. gick de in i en butik som hette TIGER
OCH
gick där länge och väl och fingrade på diverse utbjudna varor.
(Det liknade min ungdoms EPA!)
Till slut började jag också fördriva tiden med detta
Det bar sig inte bättre än att jag införskaffade
ett fodral till min Panasonic.
Någon gång fram i maj upptäckte jag att det förkommit.
Jag letade litet halvhjärtat efter det i juli efter sommarfesten,
men nej… inget kamerafodral
SÅ
igår – när jag vid sextiden skulle sitta ute och äta kvällsmat –
tog jag på mig en litet höstligare jacka som skydd mot kvällskylan i den nedåtgående solen
OCH
där i fickan dök det upp!
I tisdags var jag oförsiktig och körde ikull med cykeln!
SÅ
När det igår var dags för
VETERAN-orientering ”satt jag på bänken”
med en lättare fotskada.
MEN
Jag var inte sämre än att jag,
försedd med karta och svampkorg
kunde spatsera till enstaka kontroller.
Även om jag gick på stigen fanns det hinder att passera
Jag stämplade vid enstaka kontroller
OCH
Svampskörden var inte oäven:
Det var visserligen torrt i skogen
men i botten på den uttorkade bäcken växte rikligt med
De första dagarna grävdes det ivrigt på vår gata, men sedan
blev vi mest en uppställningsplats nattetid
11/ 9 hämtades arbetsboden etc hem
MEN
Måndagen 15/9
dagen efter valet
blev det aktivitet igen:
De gamla gallren , som tjänat i 40 år, byttes ut
Jag undrade varför?
JO,
Nu skulle det nyasfalteras
och då kommer ytan 2-3 cm högre varför även brunnarna måste höjas!
Stora maskinen kom och började skära loss
asfalten utanför min carport.
Skuggan till vänster är jag fotograferandes,
den till höger är ”the boss”
Han visste berätta
ATT
alltsedan de för mer än trettio år sedan
asfalterade
har två brunnar varit övertäckta…
Följ den spännande fortsättningen!
Underbara dagar – inte bara VID havet utan fortfarande I detsamma!
OCH
Trädgården som slokat hela sommaren har plötsligt kvicknat till
Carpe diem!
Med valnattens brus i fjärran
ägnade sig Vikens menighet åt vad ofvanefter är:
–
Det fjärde av Levande möten
Det var Olle Carlsson som samtalade med Jacob Wirén
De hade valt som motto för sitt samtal:
Efter att först ha presenterat sig – de har båda vuxit upp i Pingströrelsen – var det Jakob som informerade sig och oss om hur gudstjänstpraxis Allhelgona och Katarina kyrkorna i Stockholm vuxit fram.Jakob Wirén är nu,utöver doktorand vid Lundsuniversitet i systematisk teologi, rådgivare åt vår nye ärkebiskop Antje Jackelén
Båda menade att Lunds stift – tillsammans med Stockholm stift, var något mindre traditionsstelt än de övriga – OC hade för övrigt sökt den lediga biskopsstolen efter Antje…
Jag ser redan med spänning fram emot
NÄSTA
Lefvande möte!
Nu sjunger sommaren 2014 på sista versen
Den har ju varit BRA!
Vädret kan jämföras med de legendariska
1955 och 1959
Vi fick köpa nya dykglasögon –
de gamla från 1972 var färdiga för soptunnan…
Jag har fått ytterligare foton från
Storebror Erik har vuxit till sig
liksom somliga!
Den tredje begivenheten är ju
I går morse skulle bilen till verkstad
VARFÖR
jag fick en behaglig morgonpromenad hem.
Ålamörkren närmar sig…
LIKSOM
Vintermörkret.
Många ungfåglar är litet osäkra hur de ska bete sig
och
fladdrar omkring i stora flockar
flyttar sig efterhand som jag avancerar
Slutligen
träffade jag på den minsta hund jag någonsin sett:
Jag har, ända sedan utställningen öppnade 4/7 önskat besöka
Louisianas utställning av Emil Noldes konst
Först igår blev det dags!
Så här i sista minuten (den stänger 19/9) fick jag sällskap
Vi startade, om än inte i gryningen,
så i god tid för att vara framme när de öppnar, kl 11.00
”The same procedure…”
dvs den traditionelle entrébilden!
Vi skyndade oss att bekanta oss med Noldes fantastiska målningar
(lika hänförande som JK:s sång!)
…och då har jag inte visat någon tavla med hans favorit färg
RÖTT
SEDAN
åt vi en rejäl lunch
följt av en promenad i parken
i det fantastiska septembervädret
För en gångs skull blev även jag fotograferad!
Som medlem hade jag fått mig tillsänd katalogen for den nyöppnade utställningen
Redan på färjan visade jag min medföljare albumet
MEN hon blev inte särskilt intresserad
FÖRRÄN
Vi pliktskyldigast klev in i den!
En fantastisk upplevelse
SÅ
Jag började läsa i den drygt 90-sidiga broschyren:
INDGANG
Det siges, att det var på en gåtur, grundlæggeren Knud W. Jensen første gang opdagede det særlige sted som senere skulle blive Louisiana. En efterårsdag i 1954 stødte han nærmest tilfældigt på en overbegroet have, der gemte sig bag en 100 år gammel forfalden herskabsvilla på en skrånende grund direkt ned mot Øresund. På den anden side av hegnet kunde han gå på opdagelse i ett sandt vildnis med bakker och slugter, bregnegrav, århundredgamle træer, skovse og strand, frugthave og fasaneri. Et komplet landskab foldede sig gradvist ud for hans fødder og er idag i sine grundtræk bevaret som landskabshaven rundt om Louisiana. Fortællingen rummer komponenterne til en god oprindelsemyte: den ensomme vandrer, en avgørende dag, det utrolige tilfælde, et glemt paradis. Men ud over den gode historie peger fortllingen også på et særligt træk ved museet:
Det startade med en gåtur
