Världsbokdagen

Vid studier i min almanacka erfar jag att den 23 april utnämnts till

Väldsbokdagen.

För mig är datumet för alltid

St Göransdagen, Scoutdagen.

Den 23 april firas St Georg. Alla pojkscouter världen runt samlas då till en gemensam högtidsdag. I Sverige firas St Georg både av pojkar och flickor. Om man vill fira St Georg i kyrkan, utomhus, under andra former eller tillsammans med andra scoutkårer bestämmer kåren själv. Syftet med firandet är att påminna om scouternas lag och löfte och främja kamratskapet bland scouterna samt göra scoutkåren känd i samhället.
Sankt Göran eller Georg, som valts till scouternas skyddshelgon, är enligt legenden en kristen riddare, som levde mot slutet av tredje århundradet. Legenden berättar att Sankt Göran befriade en kungadotter, som bevakades av en fruktansvärd drake, vilken ingen annan vågade kämpa emot. Vid ett besök i Rom bekände han sin kristna tro och på grund av detta blev han halshuggen av kejsaren.
Legenden tillskriver riddaren egenskaper som gudsfruktan, ridderlighet, sanningskärlek och mod i kampen mot det onda – egenskaper som en scout ska försöka eftersträva. 

Som blåvinge högtidlighöll  jag den tillsammans med stadens övriga scouter i Helsingborg

 på Olympia, idrottsplatsen, genom att  1944 och 1945 tåga

MOT KRIG, FÖR FRED

MEN

Jag tar tillfället i akt att redovisa mitt läsande 

”DAS LESEN”

under Englandsresan!

Här ovan ses inköpen.

 Först läste jag den medhavda

UTSUDDADE SPÅR

Jag hade någonstans läst en rekommendation, och upptäckte att den reades 

inköpte den på nätet för 45:- 

OCH

Den inte bara höll vad som lovades,

det var den bästa deckare jag läst på år och dag!

Den är svår att recensera så jag kollade litet på nätet och kan inte säga det bättre än vad som görs på länken ovan

Sedan hann jag även med att läsa:

 Jag har tidigare läst en deckare av Donna Leon.

som jag gillat, det var skälet till att jag köpte ytterligare en.

Hon skriver om en Commissario Brunetti som arbetar i Venedig.

Omdömet som jag avgav 2012 står sig: 

”FÖRST
tyckte jag den var litet ”tam” med skolflicksaktig banal  miljöskildring
MEN
sögs snart in i den synnerligen intressanta skildringen av italiensk/venetiansk mentalitet gällande rättssäkerhet och vardagssociologi…”
 
RESULTATET:
kvaliteten , liksom i Mishanis bok, stiger hela tiden
OCH
av ett banalt brott blir en fantastisk ”borgiansk” familjehistoria

MÄSTERLIGT!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.