Låt mig berätta

Trött av trädgårds-och fastighetsskötsel så här mellan hägg och syren

klarar jag inte av någon krävande litteratur.

Uppmuntrad av den intressanta återupplevelsen av diskursen från 1968-70 i Herbert Tingstens ”När skymningen faller” har jag läst om Stolpes lilla minnesbok med undertiteln

Minnen och anekdoter

Den gavs ut 1970 på det 1969 grundade förlaget Askild och Kärnekull.

Det inleds helt i Stolpes anda med följande

Förord

Denna lilla bok, som saknar allvarligare syftning, har som enda mål att bereda välvilligt inställda läsare en stunds förströelse. Den innehåller idel bagateller från skilda länder – små anekdoter, smärre äventyr i samband med vetenskapligt arbete eller med bilresor – och förefaller mig kunna försvara sin plats som läsning på ett tåg – boken kan lämpligen kastas vid utstigandet ur vagnen.

En liten smula allvar finns i de små kapitlen ”Om att läsa” och Spektakel i Uppsala”

Dem kan läsaren mycket väl gå förbi, utan att lida någon förlust.

Författaren

 Som sedvanligt är det den gamle som inköpt boken på rea. Han var  sedan sin gymnasietid särskilt intresserad av Sven Stolpe:

Sven Stolpe bodde på andra sidan Möckeln på Valåsens herrgård och hans dotter var klasskamrat med den gamle. Det förekom att SS ryckte in som lärare i ämnet den Svenska litteraturen. Den gamle  erinrade sig särskilt en föreläsning om hur SS  av en andfådd sjöman* blev erbjuden att publicera några dikter… (SS hade ju själv tbc)

 Jag läste boken först efter att ha hört den gamles förtjusning resulterande i högläsning av  bl. a. Möte i Värmland.

Nu fäster jag mig särskilt för hans förhållande till böcker och läsande berättat i kapitlen:

På jakt efter gamla papper

En bibliofil i Alperna

Mina böcker 

OCH

efter samma ämne hos Herbert Tingsten:

Att läsa fort 

” Jag vill minnas, att Fredrik Böök en gång besvarade en näsvis fråga med upplysningen, att han läste minst en bok om dagen året runt. Försöker jag själv komma underfund med hur många böcker jag läser, finner jag att denna siffra avgjort är för låg; jag skulle tro, att jag läser minst två böcker i genomsnitt per dag.”

  andfådd sjöman*= Harry Martinsson

2 svar på ”Låt mig berätta

  1. Pingback: Läst | Vikeningarna funderar

  2. Pingback: Blåsten av ett temperament | Vikeningarna funderar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.