Das Lesen XII

Även om det varit glest mellan recensionerna i höst – betyder det inte att läsandet har legat i träda.

MEN
Förberedelserna och genomförandet av Istanbulresan har kullkastat den planerade turordningen:

Om skönhet har tillsvidare lagts på hyllan

LIKSOM

efter att ha läst drygt hälften.
I stället greppade jag den här


Boken fick jag i 50-årspresent  – den kom ut 1980 och jag fyllde 50 1985.
Jag blev väldigt förvånad över gåvan från en person som aldrig tidigare givit mig en bok –
kanske ett överskott från egen 50-årsdag 5 år tidigare?

Då var jag ju mitt uppe i livet med yrke och orientering och hade föga  tid för läsande, allra minst biografier.
När den nu i mitten av oktober trillade ur bokhyllan fick jag en impuls att läsa den, hann nästan färdigt innan det var dags att åka iväg till Istanbul.
Väl hemma blev det ju aktuellt med att läsa Bockfesten.  Se recension!

MEN
I mina försök att reducera mina gamla högar med  gamla SvD fick jag tag på en kulturbilaga från 2006 där det fanns ett reportage från Hildasholm, Axel Munthes engelska frus sommarhus i Dalarna.
I maj 1907 gifte sig läkaren och författaren Axel Munthe med Hilda Pennington Mellor i London. Munthe fyllde femtio senare samma år, hon var nitton år yngre.

Efter det började jag läsa  En osalig ande, Bengt Jangfeldts biografi över Axel Munthe. När jag så läst tre kapitel om hans liv fram till han 19-årig åker till Paris upptäcker jag att jag nog måste läsa om Boken om San Michele först….
Jag HAR ju den boken, minns bestämt att jag satte den på plats när jag sorterade skönlitteraturen för 10 år sedan…
MEN
Slutligen gav jag upp och tvingades skicka efter den från BOKBÖRSEN.
Det tog ju också litet tid…

MEN
Varvat med Stadsministrarna läser jag nu båda parallellt

Recensioner följer innan kort!

Stjärnjul

  Min resa till Stockholm förra helgen tidsbestämdes av svärdotter Ingrids deltagande i Stjärnjul
Vi hade biljetter till föreställningen på Filadelfiakyrkan kl 17.30 den 11 december.

Föga anade vi…
när vi lyssnade till ALLA di gamla kära med magnifika solistinsatser, svängande gospel och modernt julmys, och inte minst kraftfull körsång,
att
I mitten syns”huvudpersonen”
  
vi hade
 
vistats i dödsskuggans dal!
Psalt 23:4
Först följande dag fick vi klart för oss att vi i detonationsögonblicket hade varit på vandring på väg till vår konsert mindre än en km från självmordsbombaren!

Adventsresan:2

SJ-personal på hemväg
Som framgått av blogginlägg 15/12 har jag varit på besök hos barnbarnen i Mälardalen. Biljetten inköptes redan 6 november. Föga anade jag då att vi skulle få en sådan vargavinter så tidigt. Den snö som kom den 24 november har ju legat kvar och fyllts på, kvicksilvret har i stort sett legat VÄL under noll. När det någon gång stigit till -1 eller -2 har det varit i samband med snöstorm och fykning och därav följande trafikproblem
Det var med viss bävan jag begav mig  ut på min resa den 9 december. Jag hade rejält med packning = julklappar till 12 + inflyttningspresent + vinterutrustning för att uthärda eventuellt tågstopp på grund av elfel!

FARHÅGOR:
När jag så studerade min biljett i detalj och upptäckte  att jag vid de två bytena, i Göteborg och Katrineholm, bara hade 10 minuters marginal blev jag bekymrad:
Tänk om det tidigare tåget var försenat, skulle nästa tåg invänta?
Min vana trogen luftade jag dessa funderingar för mina medpassagerare.
OCH
Det visade sig att den unga damen ovan med blåvita luvan var LOKFÖRARE.
Hon bor i SÄLEN men är stationerad Eskilstuna och hade på grund av väderleksproblem morgonen innan blivit sittande i 10 timmar med ett godståg i Västerås och var först nu på väg tillbaka till Eskilstuna för välbehövlig vila
Vårt tåg var fem minuter försenat på ingång till Katrineholm. 
Väl framme visade det sig att vi skulle ner för två långa trappor och in en kulvert  och uppför trappor igen för att komma fram till det strax avgående anslutningståget till Eskilstuna-Västerås:
MEN 
Tack vare assistans från min reskamrat och hennes kollega gick det lätt som en plätt!

HEJA SJ!

Uppsamlingsheat

Nedan presenteras December månads stenar. Det är stenar som fotograferats tidigare under året, men av någon anledning inte blivit kandidater.
Som aviserats  kommer ”Månadens sten” att upphöra med år 2010. I stället har jag börjat samla material för Månadens objet d´art. De är ju inte så talrika så troligen upphör omröstningsförfarandet;  det blir 12 av mig utvalda i naturen förkommande artefakter.

DÄREMOT
kommer det vid årsskiftet ske en omröstning
bland de 12 månadsstenarna 
OM
ÅRETS STEN.
Decembersten 1
Decembersten 2
Decembersten 3
en riktig John Bauer sten
Decembersten 4
Excalibur ?
Sätt igång och rösta – näst sista chansen!

Mälardalsbesök

Just hemkommen från ett innehållsrikt besök i Mälardalen. Det var kallt men strålande vinterväder. Första dagen umgicks jag med Kristina, som förberedde sin resa till Oxford för inträdesintervju därstädes.
Det var fina skidspår, men det är bara att inse att man är för gammal…

Jag har inte råd med några brutna ben

I stället tog jag mig en  rejäl stavgångspromenad i Barkarö.

Slutsegrare

Novemberstenarna har rönt stort intresse. På de fyra stenarna har avgivits 13 röster. Stenarna 1 och 4 har fått vardera 5 röster.

Sten nr 1
Sten nr 4
Själv gillade jag egentligen sten nr 3 bäst…
MEN
För att fälla ett avgörande sällar jag mig till årtafalangen,
ALLTSÅ
utnämner
Sten nr 4 som segrare i november.

Julklappsinköp

I våras blev jag ju medlem i Hamnens konstklubb, och dessutom vann jag 1000:- på deras vårsamkväm.
Den intensiva perioden därefter med jämna födelsedagar och Istanbulresa har dock hindrat mig att bevista flera av utställningarna.

MEN
Nu eller aldrig – jag kom iväg sista helgen det var Julsalong med 16 utställare inklusive fri glögg.
Där återsåg jag BRANKA  LUGONJAS alster:
TYVÄRR
var flera av dem jag attraherades av redan sålda.
MEN
Det blev affär!

Utkastrensning

Vi var ju på barndop i Klosterkyrkan i Lund, inte bara den 29 januari d.å. 

UTAN ÄVEN
den 15  mars 2008

observerade vi att ärkebiskop Olof Sundby tillsammans med sin maka ligger begraven här.
 Olof Sundby, född i Karlskoga 6 december 1917, död i Lund 6 december 1996, var en svensk präst och ärkebiskop.
Tydligen dog han på sin födelsedag! 

I galleriet ovanför samlingssalen, där dopsamkvämet efteråt gick av stapeln, fanns dokumentation om kyrkoherdar i St. Peters kloster och N. Nöbbrlövs församling sedan 1536.
Anledningen till vårt intresse och noggranna dokumentering , och skälet till att denna blogg dröjt är som följer:

När Olof Sundby 1972 blev utnämnd till ärkebiskop berättade den gamle för mig att denne var karlskoging! Inte bara karlskoging, utan han bodde på samma gata som den gamle. När Olof S., f-17, på väg till skolan, gick förbi den lille parveln (f-32) som ofta stod vid grinden, RETADES han varje gång; han blev ärkebiskop ändå!

Jag hoppades att den gamle SJÄLV skulle lägga ut denna blogg – men nu är det förtalt!