Die meisten Menschen verstehen nicht zu lesen, und die meisten wissen nicht recht, warum sie lesen. Die einen sehen das Lesen als einen größtenteils mühsamen, doch unumgänglichen Weg zur Bildung an, und sie werden denn auch mit allem Lesen höchstens gebildet. Die anderen halten die Lektüre für ein leichtes Vergnügen, mit dem man die Zeit totschlägt und wobei es im Grunde einerlei ist, was man lese, wenn es nur nicht langweilt.
—
Hermann Hesse: Über das Lesen
1877-1962, Nobelpris 1946;

En väldokumenterad lässtund är ju Dassläsandet (ty Daß Lesen)
Varierande litteratur finns att tillgå i skilda hushåll.
Så även i vårt.
Vi började med Kalle Anka, för att få de unga att ta sig tid för detta viktiga värv. Sedan har det väl mest blivit tidningar med korsordslösande och sudoku.
Men i de yttersta av dessa dagar har jag entlöst frågan:
POESI!
Det är idealiskt att småbläddra i pocketupplagan av Samlade dikter – diktaren kan ju variera efter smak och sinnesstämning!
När man väl hittat en dikt att ta till sig – är det dags för att aktivera sig igen!

Mitt senaste fynd:
Över ett ordspråk
Ur Kindergarten, Andliga övningar 1932

Det är bättre med en fågel i sin hand,
vill jag lova, än ett tiotal i skogen.
Jag stod utan medel vid förtvivlans rand,
innan jag denna lärdom blivit mogen.

Sedan fick jag mycket bra på många sätt,
arbete och husrum och ibland en kvinna.
Därtill ska jag väl om allt går regelrätt,
få familj och till en aktad ställning hinna.

Ändå har den frågan darrat på min läpp,
medan jag satt hemma vid min grogg och rökte:
detta jag nu håller med ett stadigt grepp
och som kallas livet, är det det jag sökte?

I december finns det ännu ett skäl till läsande, nämligen Lottens julkalender