Utflykt

Vi startade i gryningen…

Vi möttes på Knutpunkten i Helsingborg och embarkerade färjan HAMLET

för vidare transport med tåg till Humlebæk

På lördagsmorgonen var det fullfart på loppis utanför stationen.

Vi vandrade i det gudomliga sensommarvädret ner till Louisiana

Museet hade inte öppnat än…

Vi var i god tid eftersom vi hade snäva marginaler:

väntade kvällsgäster till Viken

Anstormningen berodde på författardagarna,

vars existens vi inte kände till när vi planerade resan.

Vi var i första hand intresserade av Yoku Ono utställningen

Följ den spännande fortsättningen!

Kulturutflykt 3:Pop Art Design

tog vi vägen förbi Louisiana som i vår visar utställningen

Louisiana är ju ett ”allkonstverk”:

Parken vid alla årstider och väderlekar är Meiner Meinung den största attraktionen!

Som konstaterats tidigare:

Danskarna är minst två veckor tidigare:

Chinodoxan var redan utslagen

Utsikten över Öresund med VEN oslagbar

More Moore

Warhols(?) Brillobox är ju högaktuell!

OCH

Den där bananen har vi bestämt sett tidigare idag….

Återbesök

Det blev litet missförstånd med torpbesöket i oktober..

MEN

Istället passade Lisa och jag på att göra ännu  ett Louisianabesök.

 

Utställningen Selfportrait var för min del värd ett återbesök

OCH

New Nordic hade jag ju alls inte haft tid och ork att bekanta mig med.

Lisa funderar för närvarande vad hon skall ägna sig åt

Kompletterar sin utbildning bl.a. med en kurs i krokiteckning

Visst var Selfportrait en underbar utställning

men New Nordic gav mersmak.

När hon fick välja födelsedagspresent blev det en bok om arkitekturens historia!

Louisiana

 
Traditionsenlig fotografering

Dock är denna tradition bara lika gammal som min digitalkamera – dvs 5 år!
När Louisiana firade sitt 50-årsjubileum kom jag på att jag måste ha varit med från begynnelsen
Jag har ett definitivt minne av att vårt första besök därstädes, med tågresa och vandring genom skogsdungen från Humlebæks station leddes av min pappa Calle – och han dog 1960…
Dessutom var han dessförinnan ganska svag så vi måste ha varit där första året.

”Da Knud W. Jensen i sin tid grundlagde Louisiana i 1958, var det forud gået mange overvejelser over, hvorvidt man overhuvudet kunne placere ett museum sa langt fra byen. Knud W. Jensen spurgte blandt andre Karen Blixen till råds- ”Hvad ville De sige til at man placerede et museum for moderne kunst helt oppe i Humlebæk?” – men fik dog ett obrugeligt orkelsvar tilbage.
Findes der sådan noget som en moderne kunst?” sagde baronessen.
Och det har ju gått bra. De första åren var det ju bara den gamla villan som utgjorde museet – men den underbara parken med skulpturer fanns med från början.
Nu när min jämtländska änkeväninna och jag gjorde vårt novemberbesök noterade jag ännu en tillbyggnad, liksom den näst sista under jord.
Jag har redan tidigt när museet för många år sedan införskaffade sitt första verk av Anselm Kiefer varit väldigt ”rammed” av hans konst, så det var angeläget för mig att se denna specialutställning med 90 verk.

Det är egentligen förbjudet att fotografera så jag vågade inte fotografera favoriterna i det första rummet där det fanns många vakter… Se länken ovan!
MEN
De finns  emellertid i katalogen. Den som gjorde störst intryck är verkligen monumental och återgavs därför på ett helt uppslag – så den var ju egentligen omöjlig att kopiera.
Wohin wir uns wenden im Gewitter der Rosen, ist die Nacht mit Dornen erhellt, 1998.
Vi hade en riktig heldag: Först en läcker lunch;
Sedan utställningen, inte bara Kiefer utan även Walton Ford
Vi styrkte oss inför hemförden med kaffe och Sarah Bernhardbakelse,

ffg för oss båda!

Louisiana än en gång!

Det underbara har hänt:
När jag häromveckan var nere i Lund i andra ärenden gjorde jag en avstickare till Hjärup.
Då frågade Lisa, 17 om inte jag kunde följa med henne till Louisiana.
Hon går estetisk linje och hade hört av en kamrat om utställningen Farven i kunsten.
Där har jag ju inte varit sedan april 2009.

På självaste Grundlovsdag åkte vi.

När vi kom fram visade det sig att man dagen innan hade haft premiärvisning för sommarens utställning Warhol efter MUNCH så den började vi med.

Efter en stärkande lunch och en titt på Ven
det kalla vattnet och den varma sommarluften svepte in ön i
Caspar David Friedrich-töcken

var det så dags för vårt egentliga ärende,
att se Farven i kunsten innan den slutar 13/6
I sanning en samling i verdensklasse!

Det var längesedan jag såg så många förstklassiga moderna verk på en och samma gång – när vi var på Salvador Dali – utställning i Stockholm hade de bara 12 originalmålningar!

Moderna museet: My foot
jfr Louisiana!
Vems tavla är nu detta? Var det han Schmidt?
Lisa du har katalogen!
Karl Schmidt-Rottluff som var medlem i Die Brücke
liksom Emil Nolde av vilken det fanns åtskilliga verk.
Det här är en annan favorit : Oscar Kokoschka
– Det fanns bara en tavla av honom vad jag kunde förstå –
Nu blev jag dessutom fångad av vakten No fotografering!

När vi åkte till Köbenhavn och Statens Museum for Kunst på 40-talet avslutade vi alltid på Tivoli

Det fick bli en Is i stället…
Hon åt inte två – den ena är fotografens…

Slutredovisning

När vi kom till Centralen hade Milda Margarin just satt upp ett pepparkakshus där

Jag hann med så mycket under mitt novemberbesök i Mälardalen att jag ännu inte hunnit redovisa sista Stockholmsbesöket.
När jag tidigt i höstas läste i SvD att Moderna museet skulle ha en utställning med Salvador Dali tänkte jag :” Nu eller aldrig…”
– Jag har aldrig varit på Moderna museet.
– Salvador Daliutställningen på Louisiana 1973 blev startskottet för vår barnaskaras estetiska fostran!
Vi hade tur med vädret och kunde, efter en sväng in på Klara kyrkogård, i sakta mak flanera ner längs Drottninggatan.
Vi lyssnade på en farbror som spelade El Condor pasa
Det blev en ganska lång promenad, så det var bra att det fanns flera stora ankare man kunde klättra i och skaffa sig krafter att äntra backen uppför Skeppsholmen.
Och när vi kom fram så visade det sig att de visade just den tavlan som väckt så stor förundran och beundran hos Pappa = den djefla mannen 1973:

Han spanade in detaljerna under Guillermo Tells vänstra fot!
De väckte samma sensation i nästa generation.
Kan ej beskrivas Måste ses!

Besök

När nu äldste sonen ändå hade kostat på sig resan till Skåne för att besöka sin födelsedagsfirande fader beslöt vi att uppsöka Louisiana och den pågående Max Ernst-utställningen.

Först avklarades den obligatoriska inledningen….
Först såg vi utställningen Nyerhvervelser 2007-8 där den stora behållningen var David Hockney
Ännu en tavla från Grand Canyon
Sedan åt vi en redig dansk frukost,

så att vi orkade med att betrakta alla de drygt 175 utställda konstverken av Max Ernst 1891-76.
Utställningen har tidigare visats på Moderna museet i Stockholm)


Som alltid är skönhetsupplevelsen väl så stor vid vandring i parken! Vi tycks alltid ha tur med vädret – gårdagens är svårslaget med +22° och i det närmaste vindstilla. Både bokar och magnolior tycks vara STÖRRE i Danmark…

Födelsedagsbarn 22 och 23

Födelsedagsbarnen 22 och 23 ses här på Louisiana.

De firade sin födelsedag 2 dagar i förväg tillsammans med storasyster = Födelsedagsbarn 21!
Vi inledde med lunch på Rungsted kro, där de undervisades om ortens berömdhet Karen-Blixen, som ju också finns att beskåda på den danska 50krsedeln. Gossarna var dock mera imponerade av Nils Bohr på 500-lappen….

Just när vi skulle gå in på museet och ställde upp oss för det sedvanliga inledande fotot

2006

spändes en magnifik regnbåge upp.
2008
Sedan med framför allt Lisa som ciceron förlorade vi oss i allt vad Manga heter!