Veteranerna på Sofiero

Veteranorienteringen denna vecka var förlagd till Sofiero

I entre´n verkade det fortfarande sommar!

TC

Själva orienterandet utfördes öster om parken

I bokskogen som ännu inte fällt sina löv

DÄR

mötte jag två 91-åringar

Still going strong!

DE

dvs 90+arna

BLEV

på TC tre (3)

Redan 1969 läste jag i Läkartidningen om den stora undersökningen av 1909-års män i Göteborg:

De som levde längst och friskast var just

ORIENTERARNA!

(sämst var fotbollsspelarna – som efter att vara på topp fram till 35 år snabbt föll samman

 och ofta dog i hjärtinfarkt i 50-årsåldern…)

Mitt Liv :III

 Det blir intressantare och intressantare!

Inledningen:

” Den 2 oktober 1945 ringde Tor Bonnier, som jag då inte hade sett på ett halvår, och bjöd mig på middag för ett angeläget samtal.

 — 

Han började omedelbart:” Dehlgren skall avgå i vår, och vi har beslutat oss för att först erbjuda dig platsen som hans efterträdare som chefsredaktör på Dagens Nyheter.

Jag har nog aldrig blivit så häpen;…”

÷

Sedan går HT på sedvanligt sätt  noggrant igenom: sina relationer med Bonniers, tidigare chefsredaktörer för Dagens Nyheter, hur han grep sig verket an, relationer till medarbetare på DN, hans egen omorganisation och rekrytering etc.

÷

Han diskuterar sin egen glidning från socialism till liberalism, medarbetare  och tidningens policy under hans banér.

Han går noggrant igenom sin egen utveckling i förhållande till världshändelserna t.ex ockupationen  i Tjeckoslovaken 1948 och revolten i Prag 1968  , ”den tyska frågan”.

I kapitlet Människor och miljöer skriver han små biografier om :

Carl-Henrik Höjer, Gustaf Hellström, Sigurd Hoel, Marika Stiernstedt, John Landquist, Alice Lyttkens, Olle Holmberg, Bertil Ohlin, Bengt Nordenskiöld, Archibald Douglas, Jarl Hjalmarson m.fl.

MEN

Bland dem som får en särskild eloge är ex.

Ernst Wigforss:

”Att jag satt Ernst Wigforss så mycket högre än andra svenska politiker som jag mött under de senaste tjugo åren beror sannerligen inte på någon gemenskap i åsikter. I de frågor som särskilt fängslat mig har jag alltid sett Wigforss som motståndare eller främmande, inte bara främst när det gäller socialism och socialisering utan framför allt beträffande den yttre politiken: förhållandet till Ryssland, Atlantpakten, atomvapnet och mycket annat. Jag har prisat honom som den svenska socialdemokratiens främste teoretiker, men det vill, därom kan man väl vara överens, inte säga mycket; hans ungdomsskrift om den materalistiska historieuppfattningemn anser jag, trots Wigforss förnekande, vara präglad av en rätt primitiv marxism, och hans senare skrifter tycks mig, trots stora perspektiv och glänsande analyser, inte ge tillräckligt besked om mål och metoder.

 …Ett stort temperament – på den punkten är Wigforss Brantings och Staaffs arvtagare i svensk politik… Han är som politiker inte originell för att han är intelligent  utan därför han är intellektuell.”

 

Kapitlet Resor och möten är mycket intressant. Han, på grund av sina fobier, alltid åtföljd av hustrun Gerd, åkte runt i Europa och träffade ”höjdare” både politiska och kulturella mest varje år – dessutom från och till längre resor till USA, Kanada och Syd-Amerika.

Han var ju – tillsammans med Sven Stolpe, Sveriges störste läsare:

”Läsningen, min huvudsakliga sysselsättning vid sidan om skrivning och samtal, fortgick under dessa år i samma omfattning som tidigare. Enligt mina alltmer pedantiskt förda

anteckningar läste jag bortåt 200 böcker om året *, i genomsnitt 100-150 sidor om dagen. ”

 Avslutningsvis litet reflexioner om sitt förhållande till Döden och Gud…

*Där ligger jag med mina i bästa fall 45/år i lä!

NU

tar jag itu med

Den spännande fortsättningen i del IV

Höstbesök:2

Den aktuella huvudutställningen gällde

DANIEL RICHTER

8 september 2016 – 8 januari 2017

Den tyske konstnären Daniel Richter betraktas som en av de viktigaste konstnärerna i sin generation. Han trädde in på konstscenen på 1990-talet, med ett mycket expressivt och abstrakt formspråk, och hans målningar är både tematiskt och formellt förknippade med den tyska expressionismen, och målare som Max Beckmann(1884-1950) och George Grosz (1893-1959), som under åren upp till Andra Världskriget målade skarpa, humoristiska och djupt samhällskritiska bilder. 

Det var en underbart spännande bekantskap!

Jag blev väldigt fascinerad!

PS: Jag tyckte namnet verkade bekant…
När jag Googlade blev jag snart varse namnet
som jag ju upplevde för ett år sedan i LONDON!

Höstbesök:1

På Louisiana

 De höll på att bygga om på framsidan.

Det var en riktig blåsig höstdag så vi fotograferade inifrån,

Vi kom tidigt så de hade inte startat att servera lunch
vi nöjde oss med en räkmacka…

innan vi gav oss ut i konstens rike!
Följ den spännande fortsättningen!

Lugnet före stormen

Både 2015 och även hittills i år har det ju varit relativt vindstilla!

MEN
 Till i morgon varnas det för resterna av orkanen Matthew som ställde till det så för HAITI!

Jag räfsar löv och plockar äpplen för fullt för att samla upp vad som samlas kan!

Död bland de döda

PRECIS

som jag  bland  mina ärvda böcker hade vaskat fram ovanstående deckare

läste jag en artikel om:

H.-K. RÖNBLOM [1901–1965] var en av de stora svenska kriminalförfattarna på femtio- och sextiotalet. Samtidigt var han journalist och politisk redaktör, bland annat på Aftonbladet. Hans böcker är skarpa, syrliga skildringar av dåtidens Sverige såväl som spännande pusseldeckare i Agatha Christie-traditionen. Död bland de döda [1954] inleder, tillsammans med Höstvind & djupa vatten [1955], Modernistas utgivning av H.-K. Rönbloms romaner.

Mina föräldrar, faster Stina och mostrarna läste ju ofta deckare. Jag minns att de läste H.K.Rönblom. Jag var ju då  i full färd med att  förkovra mig i anatomi och histologi

jag hade tills nu inte läst något av honom.

Den stora behållningen är för mig nu:

”Hans böcker är skarpa, syrliga skildringar av dåtidens Sverige”.

÷

Detektiven är läroverkslärare ”Doktor” Paul Kennet 

”Han var läroverkslärare och historiker, för tillfället ledig från lärarsysslan

 för att göra en stadshistorisk utredning.”

Han reser för detta till en främmande stad och tar in på ett pensionat. Han erfar att mannen som tidigare bodde i det rum han hyr , nyligen  en morgon hittats död i sin säng.

PK blir nyfiken och   lyckas visa att han mördats, hur och av vem.