Äntligen

Äntligen har jag läst ut Ilja Repin

Egentligen är det en väldigt lättlast bok. Tito Colliander har med utgångspunkt i Ilja Repis kvarlämnade sjölvbiografiska anteckningar skrivit en spännande roman om hans långa liv:
Ur Wikipeda:
”Ilja Jefimovitj Repin, född 5 augusti (enligt julianska kalendern 24 juli) 1844 i Tjugujev i närheten av Charkov i Ukraina, död 29 september 1930 i Kuokkala (Terijoki), Finland, var en rysk konstnär.”
Han föddes in i en kosacksläkt. Hans far var hästhandlare. Hans teckningstalang var medfödd – via ikonmålerie lyckades han ta sig till St Petersburg och komma in vid konstakademin. Han fick stipendium och kunde ta sig ut i Europa. Hans genombrott kom med

Pråmdragarna på Volga.

Han befinner sig i centrum av det ryska kulturlivet, är god vän med och porträttör  av Tolstoj, Gogol, Liszt, Rubinstein och Mussorskij m. fl.
På 1890 tar man även i Ryssland intryck av den franska impressionismen och Repin blir ”omodern”. Som många andra petersburgsbor skaffar han sig ett sommarhus i Kuokkola där han efter 1900 bosätter sig på åretruntbasis. Han fortsätter att vistas där även när första världskriget bryter ut, tsarriket faller och Kuokkola blir finskt – vilket det är när han dör 1924.
”Då Finland blev självständigt efter ryska revolutionen valde Repin att stanna kvar i Kuokkala som då tillföll Finland och han avböjde flera erbjudanden att återvända till Ryssland med hänvisning till sin höga ålder. Efter sin död fick Repin kultstatus i Sovjetunionen och betraktades som en föregångare till den officiellt påbjudna socialistiska realismen.
Efter vinterkriget och fortsättningskriget tillföll Kuokkala Sovjetunionen och 1948 fick staden namnet Repino till minne av Repin.”

(För-) Sommar!

Den 2- 4 maj har vi här i Skåne haft Meterologisk sommar!
Sommar är det när dygnsmedeltemperaturen överstiger 10 °
Meterologerna deklarerar att sommar inträtt när dygnsmedeltemperaturen överskridit 10° fem dygn iföljd!
Inte konstigt att vissa somliga har börjat bada!
Bilden från 3 maj.

Andra njöt litet försiktigare av sommarhavet!

Sommarköket :1

Även om det inte är samma högsommar som vid Valborg, gör ju ljuset och grönskan att 
NU
känner man att snart är det midsommar!
Jag hade ju framtill 2008 en prenumeration på Allt om Mat. De startade 2000 en serie Sommarspecial, d.v.s. de samlade årligen ”Den bästa sommarmaten” i  Allt om Mat.
Av de  inalles 8 exemplar som kom mig till del var nummer 1 BÄST! 
Jag hamnar numera alltid bland recepten där  när det ska bjudas på något gott!
EX
Auberginekräm från Mellanöstern
 Tid ca 15 min med mikrovågsugn eller drygt en timme med vanlig ugn!
Auberginekrämen är god till bröd eller som dipsås till grönsaker. Tahin är sesampasta och finns i hälsokostbutiker och vissa invandrarbutiker ( Jag har alltid en stor burk  hemma!)
Det här behövs till 450 g auberinekräm:

1 sror aubergine (400-450 g)
ca 1/2 dl pressad citron
1 dl tahin
2 vitlöksklyftor
1/2 tsk salt
3 krm mald spiskummin

Gör så här:
1. Auberginen bakas snabbast i mikrovågsugn. Picka skalet på flera ställen med en gaffel och lägg den i en stekpåse. Tillaga på full effekt 4 min på var sida.
I vanlig ugn i 200° knappt en timme i ugnssäker form.

2. Halvera auberginen och gröp ur köttet med en sked. Släng stjälkfästet.

3. Blanda köttet med citronsaft och tahin. Kör den i mixer eller matberedare om du  vill ha krämen riktigt slät. Smaka av med pressad vitlök, salt och spiskummin.
Krämen kan fövraras 3-4 dagar i kylskåp.

Tips:

Prova auberginkrämen som dip till rädisor. Skär ett par djupa snitt i rädisornas spetsiga ände. Lägg dem ett par timmar i vatten med istärningar. Då öppnar de sig litet spretigt och blir perfekta att ta upp auberginkrämen med.

Klimax

Grannens magnolia 3 maj 2012
30 april-3 maj hade vi ju ett vidunderligt väder.
Jag hann knappt med att dokumentera vårfägringens framskridande –
långt mindre redovisa den på bloggen.
MEN
Under alla de år jag haft anledning att notera magnolians blomning tror jag aldrig den varit yppigare – något som också alla vi TV-tittare kunde njuta av vid Studentsångarnas framträdande 1 maj!

Lövetand

Ingenting är längre som förut….
I min strävan att till barnbarnen förmedla litet av det europeiska bildningsarvet är jag i färd med att överföra litet linneansk kunskap till yngsta barnbarnet SIGGE.
Vi(dvs jag) har beslutat att lära ut det latinska namnet på i första hand tio vanliga växter.
Vi har avverkat
1. Anemone nemorosa
och
2. Primula veris
och skall nu ta itu med trean:
 Taraxacum vulgare
Det är bara det
att nu heter den tydligen inte vulgare längre…
I min flora från 1981 (Björn Ursing) står det fortfarande vulgare
MEN
Nu finns det 
”Släktet har omkring 60 artgrupper med ett par tusen småarter, mest i Norra halvklotets tempererade områden. I Sverige förekommer tolv artgrupper (sektioner) med omkring 1000 småarter.”

Namnet Taraxacum kommer av arabiskans Tarakh shaqun, ett medeltida namn på en bitter korgblommig ört. Det svenska namnet maskros är tämligen modernt och användes första gången år 1802 i Svensk botanik, namnet syftar på de små svarta insekter, tripsar (Thysanoptera) som alltid brukar finnas i blommorna. Under 1600-talet kallades den bland annat lejontand, och Linné angav i Flora Svecica 1755 fyra olika provinsialnamn, kopiss (Västergötland), skallnacke (Östergötland), monkhuvud (Dalsland) och smörblomster (Österbotten i nuvarande Finland).

 I min strävan att hålla gräsmatten lika välvårdad som på den gamles tid har jag köpt en maskrosborttagare som visade sig vara Made in Denmark. Det stod Lövetandstikker på och jag blev fascinerad över benämningen, medveten om att det engelska dandelion också är = lejontand

Ur Wikipeda:
 The English name dandelion is a corruption of the French dent de lion[ meaning ”lion’s tooth”, referring to the coarsely toothed leaves. The names of the plant have the same meaning in several other European languages, such as the Welsh dant y llew  Italian dente di leone, Catalan dent de lleó, Spanish diente de león, Portuguese dente-de-leão, Norwegian Løvetann, Danish Løvetand and German Löwenzahn.

 Vårvärmen vi hade kring 1 maj har lockat fram åtskilliga ”lejontänder”;
Jag räknade till 57 innan jag fick maskrosfritt på det här avsnittet!
OCH
In our family
kommer vi att kalla den Taraxacum vulgare min tid ut!

Sagoskimmer!

Tillbaks igen!
Jag strävar ju på med berättelsen om den gamles och mitt liv tillsammans under 55 år under etiketten Vår saga. Nu när det varit Siste april (som Valborgsmässoafton heter i LUND!) ,
upptäcker jag att jag missat sortera in
POKALEN
MEN
Det finns en bloggpost som vi nu kan benämna
Vår saga 7:2

Vi tar det en gång till:
När jag kom ut från föreläsningen – jäktad eftersom det gällde att först åka hem och rigga om, sedan bege sig till idrottsplatsen, där de sedvanliga studentikosa idrottstävlingarna skulle gå av stapeln med start kl 12.00 – så hade vädret slagit om! En mild/varm sunnan hade glidit in från kontinenten och det blev omedelbart behov av att strippa. Jag tog av mig kappa, och sedan även kofta. Med klädbyltetunder ena armen och kurslitteraturen under den andra skyndade jag Bredgatan fram. När jag så plötsligt såg mig ikring, minns jag hur skrattretande det var att se myllret av ungdomar som på samma sätt släpade på avtagna klädesplagg! Jag lyckades nog hitta en mera sommaraktig utstyrsel innan jag cyklande infann mig på idrottsplatsen. Jag var anmäld i säckloppsstafetten för damer, där Helsingkrona nation hade anmält ett 3-”manna”-lag.

VI vann!

OCH

Så delades Skandinaviska bankens vandringspris ut till kårens under föregående år bäste idrottsman ut
OCH
Det var den gamle!

Simmaren PER
Bonusbild

Skotskt

James MacMillan *1959

I förrgår bevistade vi säsongens sista torsdagskonsert. Dirigent var James MacMillan. Vi mjukade upp med Mendelssohns Italienska symfoni Nr 4 i A-dur. Macmillan dirigerade rytmiskt och kraftfullt.
SEDAN
var det dags för hans egen
The World´s Ransoming

 med solist på Engelskt horn

norrmannen Steffen Blindheim

Ur programmet om Mac Millans komponerande: 
Han förenar i sig några skenbart motstridiga egenskaper att vara både socialist och djupt troende katolik Det senare är mycket tydligt i de båda verk av honom som är aktuella under denna  konsert. The World´s Ransoming (1996) är ett konsertant verk för engelskt horn och orkester. — Stycket ingår som en första del av en triptyk med samlingsnamnet Triduum (under loppet av tre dagar), betraktelser över påskens händelser.
Efter paus var det åter dags för Mendelsohn – men nu var även han skotsk! = 
Konsertouvertyren Hebriderna.
Avslutningsvis fick vi ta del av JMM:s genombrottsverk The Confession of Isobel Gowdie:
”James MacMillans The Confession of Isobel Gowdie uruppfördes vid BBC Proms i London 1990.Den ingick i en populär lördagskonsert omgiven av Beethovens fjärde symfoni och Sibelius´ violinkonsert. Ingen, allra minst tonsättaren hade förväntat sig att det relativt moderna verket skulle väcka något större intresse. Men det mottogs på ett sätt som de flesta bara kan drömma om och blev tonsättarens publika genombrott.”
”Isobel Gowdie var en kvinna från NAIM på skotska ostkusten som torterades och brändes på bål 1662 mitt under den alla värsta häxjakten ”

Båda kompositionerna är uppbyggda med elegiskt lamenterande inledningar och  intensivt våldsamma mellandelar.  JMM:s  dirigentstil återfinns  i hans kompositioner med stor lidelsefull och musikalisk  närvaro.
Som alltid en spännande  och givande kväll

Vi har redan beslutat att teckna nytt abonnemang för nästa säsong

Stämningshöjande!

Igår hade jag en tid till tandläkaren kl 08.00. Numera är jag  ju klimatsmart och åker buss till Höganäs med mitt seniorkort. Vädret till ära hade jag skiftat fotbeklädnad:

”Världens vackraste busshållplats”
var ännu vackrare än vanligt!
Dessutom blev jag inte så malträterad som jag befarat utan kunde med nöje fortsätta vårbruket vid hemkomsten!