På resa

Jag roade mig med att bläddra igenom gamla foton. På 80- och 90-talen gjorde vi åtskilliga bilresor härs och tvärs i Europa. Bilderna på den blyga tedde sig ofta så här!

Reduktion

Vi fortsätter att kämpa med att reducera i högarna med hopsparade ”saker som är bra att ha”
Vårvädret inspirerade oss i går till att göra en djupdykning i ett skåp som ej varit föremål för totalinventering på minst tjugo år.

Och vad hittar vi väl där?


Våra gamla tennisracketar.

Senast vi använde dem måste ha varit 1973-5.

Jag har ju tidigare skildrat vilken betydelse tennisspelandet hade i mitt barndomshem.
Själv var jag inte oäven i 14-15-årsåldern.

När så den gamle 5 år senare installerade sig i mitt liv fanns det en målsättning att introducera honom i den ädla vita sporten.
DOCK
Trots att han visade goda anlag , insåg jag att OM han blev verkligt bra skulle han ju inte vilja spela med mej – herr- och damtennis är två olika saker – så vi började spela golf i stället….

När sedan grabbarna var i yngre tonåren spelade jag vintertid med dem i vår tennishall – vi fick en tid kl 21 på lördagar!
men de fick snart andra intressen som ridning, segling och orientering.

Det får bli tippen direkt – nu skall det ju vara helt andra grejor.

Ytterligare en

Ytterligare en kandidat till månadens växt i mars:
090212
Snödropparna gör inget större väsen av sig, men en vinter som denna då våren inte riktigt vill komma loss, då dagstemperaturen sällan går över 5° eftersom det mest är mulet medan nätterna är kalla och molnfria, får man tillfälle att glädjas åt deras tapperhet.

Galanthus nivalis
090304
Det finns många olika sorter….
MEN
Den undre är en helt annan art
Leucojum vernum

Aldrig fucka upp

Min recension av Snabba cash avslutades med:

Jag är klart intresserad av att läsa nästa bok Aldrig fucka upp – när den kommer i pocket….
MEN
När vi häromveckan var på Väla var det mitt i bokrean, och jag fick ett exemplar av originalupplagan billigt.

Som en avkoppling från Schopenhauer och grabbarna har jag nu stuckit emellan med denna bok.

Liksom den tidigare är den spännande och snabbläst.

Dock är det något svårare sätta sig in i de tre huvudpersonernas värld och drivkrafter.
Visserligen lyckas JL på slutet få ihop de tre delintrigerna till en hyfsat trovärdig avslutning, men slutintrycket är dock att han försökt greppa över för mycket: Posttraumatiskt syndrom, barnlöshet, kvinnomisshandel, kokainförsäljning, trafficking, gängkrig OCH Palmemordet!

Det blir litet för mycket att hålla reda på.

MEN
Detta sagt så har han fortfarande sin väldigt drivande stil – man har svårt att lägga boken ifrån sig.
Han skulle nog vinna på att nästa gång enbart ha en huvudperson – vars problematik ändå kan ge möjlighet att skildra alla delar av Stockholms undre värld.
När jag går in på Jens Lapidus´ hemsida finner jag att han redan är klar med den tredje boken
som är en serieroman.

Ja, sannolikt fungerar hans korthuggna, händelserika framställning för detta medium.

She who lives will see….

Vårlunch

Tll midsommar 2006 rekommenderade jag ett recept från
AoMs Påsknummer 1995 som inleddes med artikeln:

”En mästarinna dukar upp påskbuffén”.

Visserligen har jag haft en prenumeration på Allt om Mat fr.o.m. februari 1991 t.o.m. september 2008 ~ 300 tidningar!

MEN

När det gäller kalas är det ett fåtal nummer som alltid tages fram. Hittills har jag mest ur detta nummer lagat de 7 sillrecept Karin Chädström rekommenderar, men härom veckan bläddrade jag vidare och fann detta:

Vecka 10 trakterade jag vid två tillfällen sammanlagt 17 personer och då passade, innan vårprimörerna riktigt presenterat sig, dessa rätter förträffligt:

Apelsinkyckling
Det är kalasmat som jag gillar, säger Karin och poängterar att den är bekväm och kan stå förberedd fram till ugnen.

Det här behövs till 8 personer:
2 kycklingar styckade i mindre bitar
1 1/2 tsk salt
2 krm peppar
2 msk smör
1 dl koncentrerad apelsinjuice
3 dl vispgrädde
1 msk mald ingefära
1 pressad vitlöksklyfta

Gör så här:
1. Salta, peppra och bryn kycklingbitarna i smör. Lägg efterhand över dem i en ugnssäker form.
2. Fräs ur stekpannan med juicen, tillsätt grädde, ingefära och vitlök. Koka upp såsen och häll den över kycklingen.
3. Värm ugnen till 225° och stek färdigt 25-30 minuter mitt i ugnen.

Servera rätten med färserad squash och kokt ris eller pressad potatis.

Färserad squash
Det här behövs till 8-10 personer:
2 squash à 4oo g
1 liten gul lök
1 liten grön paprika
50 g champinjoner
1 msk olivolja
2 tomater
1 msk tomatpuré
1 dl kokt ris
1 pressad vitlöksklyfta
1/2 tsk salt
1/2 tsk grovmald svartpeppar
ev några basilikablad
1/2 tsk timjan
2 msk hackad persilja
1 ägg
1 dl riven parmesanost
Gör så här:
1. Skär squashen i 4 cm bitar. Holka ur bitarna till små skålar. Finhacka det urholkade köttet.
2. Finhacka också lök, paprika och champinjoner och fräs allt i olja.
3. Tillsätt tomaterna som kärnats ur och hackats, tomatpuré, kokt ris, och alla kryddor. Låt puttra i 10 minuter.
4. Dra från värmen, rör ned ägget och fördela i squashskålarna.
5. Ställ på smort ugnssäkert fat, strö ot över och gratinera i 200° ca 25 minuter.

Serveras varma eller ljumma och kan värmas eller bakas färdiga tillsammans med kycklingen.

Högtidsstund

En sportslig högtidsstund fick vi uppleva när vi bänkade oss framför TV:n 13.45 i går:

Manchester United mot Liverpool

den gamle håller på United i alla läger – mitt hjärta klappar mest för Gerrard, men via honom är jag en pålitlig Liverpool-fan.

Och jag vann!

Visserligen fick ManU. en straff i 23de minuten, men sedan utjämnade Torres i 28de, och första halvlek avslutades med att Gerrard fälldes för en straff som han själv elegant petade in.

Liverpool startade således andra halvlek med 2-1 . Man U hade initiativet i större delen av denna men Liverpool försvarade sig tappert –

och innan vi visste ordet av stod Liverpool som segrare med 4-1
Made my Day!

SvD: Liverpool krossade United

1-4 mot Manchester United.
Liverpool är nu bara fyra poäng bakom United i jakten på seriesegern

Schopenhauer

Såhär FREDAGEN den trettonde kan följande redovisning vara på sin plats…:

Jag minns från min gymnasietid hur jag blev undervisad om Kants stilla inrutade liv i fjärran Königsberg, men aldrig något om Schopenhauer. Han fanns i bakgrunden som en allmänt oförståelig dysterkvist.

Sedan träffade jag den gamle som visste berätta om sin fars farbröder Axel och Nisse.
De var ungkarlar som tillsammans drev ett litet småbruk vid Stråbergsmyren vid Linnebäck utanför Karlskoga. Deras tidsfördriv bestod i att studera Schopenhauer och Nietzsche. Vi uppfttade detta mest som en lustig anekdot.

Nu äntligen, först genom Bryan Magees bok, men framför allt genom hans samtal i AxessTV är jag upplyst.

Arthur Schopenhauer (1788-1860) föddes i Danzig, son till en rik bankir. Hans mor Johanna var författarinna.
Familjeförmögenheten gjorde att S. aldrig behövde försörja sig.
Hans viktigaste verk Die Welt als Wille und Vorstellung kom ut 1818 då han blott var trettio år. Han ansåg att han hade förklarat allt i detta.
Det visade sig dock att ingen egentligen förstod skriften, så han fick fortsätta hela livet med att publicera förtydliganden. 1844 utkom andra delen av Die Welt als Wille und Vorstellung, som egentligen är en enda lång, längre än huvudverket, kommentar till den första.

Schopenhauers filosofi bygger vidare på Kants, som S. ansåg i huvudsak var på rätt spår:

”den verkan hans ord gör på det medvetande som de verkligen talar till är som effekten av en starroperation på en blind.”

S. skrifter innehåller därför i första hand de områden där han ifrågasätter Kants filosofi.
Det väsentligaste är att i den noumenella världen, utanför tid och rum, inte kan finnas ting i pluralis.
All denna fenomenella energi, kraft och fart i en så oerhörd skala att vi inte kan fatta det, har ingenting som helst att göra med själ och medvetande. Det är ett helt själlöst fenomen, blint, utan personlighet eller intelligens, och därför utan avsikter och syften eller mål, en fullständigt opersonlig kraft. Denna kraft är manifestationen i den fenomenella världen av vad det nu än är som är noumenellt, som är ting i sig”

För denna energi sökte Schopenhauer ett ord, funderade på Kraft, men tyckte det redan var anammat av vetenskapen, så han hamnade, olyckligtvis (?) på ordet Wille, vilket lär har förorsakat många missförstånd, eftersom människor finner det svårt att tänka sig en en vilja ”som inte har någon personlighet, inget medvetande, ingen intelligens, inga syften eller mål.”

Bryan Magee i samtalssoffan

När man läser Schopenhauer har man lätt för att bli dyster:

”Den empiriska världen är utan mening eller ändamål, ja, i grunden, i sig själv, ingenting alls.— Han ansåg att vi skulle ta avstånd från den. Han kallade detta att vända människans vilja från världen, och han såg det som den filosofiska insiktens slutmål.
Hur har han då kunnat påverka sin samtids stora kulturpersonligheter som han gjorde?

Han var tydligen en lysande stilist:
” S. skriver ofta så sprudlande kvickt att många av hans meningar har plockats ut och publicerats i små samlingar som om de vore aforismer. Detta ger dock en helt felaktig bild av honom som tänkare, därför att han jämte Kant är en av de största av alla filosofins systembyggare.”

Sedan bidrar nog att han, för att finna en utväg ur intigheten, hyllade Konsten i alla dess former. Han betraktade musiken som en sorts superkonst, som överträffar alla andra i metafysisk bemärkelse.
Konstnärer som han haft ett stort inflytande på är Wagner, Tolstoj, Turgenjev, Maupassant, Zola, Proust, Hardy, Conrad, och Thomas Mann.

Ytterligare en viktig kunskap om S. är hans introduktion av den Österländska filosofin i Europa. Efter att han formulerat sin filosofi, började han studera hinduiska och buddhistiska skrifter,översatta av Friedrich Majer, och fann att de hade kommit till samma resultat!

Ur Encyklopædia Britannica:

The following winter (1813–14) he spent in Weimar, in intimate association with Goethe, with whom he discussed various philosophical topics. In that same winter the Orientalist Friedrich Majer, a disciple of Johann Gottfried Herder, introduced him to the teachings of Indian antiquity—the philosophy of Vedānta and the mysticism of the Vedas (Hindu scriptures).

Schopenhauers kulturella inflytande fortsatte långt in på 1900-talet:

Somerset Maugham, Borges, Tjechov, Bernhard Shaw, Luigi Pirandello, Samuel Beckett, Rilke och TS Eliot har alla intygat hans inflytande.